Jag anländer till Lund i ösregn, minns andra regnväder, i andra förvirringstillstånd. En ödesdiger känsla stryker runt knuten vid Sankt Petri kyrkogata, får vittring vid Clemenstorget och störtar över mig där jag står i kön på ICA Malmborgs och suger på underläppen, ett symptom på vansinne, vanitas, vad man än väljer att kalla det.
Ett kort samtal och så återigen in i den välbekanta puppan på Kastanjegatan, med en sorg i kroppen vilken inte är att ta miste på. "Och skabbens ägg öppnar sig / och de gläds en stund åt sitt nyvaknande / så som allt levande gör / i det brinnande såret har de / sitt goda bo."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar